Pengar och kärlek. Arbetsinkomstens effekt på svenska kvinnors benägenhet att ingå sitt första parförhållande 1968-1992

Studien behandlar parbildning i det svenska samhället från 1968 fram till 1992 och analysen har begränsats till kvinnor. Manga av de förändringar som genomförts i den svenska arbetsmarknads- och socialpolitiken de senaste decennierna har i större utsträckning, indirekt eller direkt, förändrat de ekonomiska villkoren for kvinnor an for man. Mannen har ju i alla tider varit yrkesaktiva medan gifta kvinnors förvärvsdeltagande utgör ett i historiskt perspektiv förhållandevis nytt fenomen. Uppsatsen utes1uter dessutom de kvinnor som inte har svenskt ursprung vilket motiveras med att dessa inte har vuxit upp med värderingar, traditioner och normer som karakteriserar det svenska samhället.

Uppsatsen behandlar kvinnomas ingång i första parförhållande vilket vanligen ar ett samboförhållande men aven kan vara giftermål, s k "direktgifte". Andelen kvinnor som gifter sig direkt utan att först sambo en tid med sin partner utgör mindre an 10 procent av kvinnorna i datamaterialet varför parförhållande i uppsatsen till 90 pro cent betyder samboende. Hoem (1995a) fann på basis av Familjeundersokningen 1992 att direktgifte var vanligare bland dem som vuxit upp utomlands an bland dem som vuxit upp i Sverige och att de två faktorer som hade störst inverkan på benägenheten att inga direktgifte var graviditet och uppväxt i ett hem dar minst en av föräldrarna var religiöst aktiv. Majoriteten av alla svenska kvinnor och man ingår sitt första parförhållande i ungdomen. Hoem (1995a) fann t ex att cirka 80 pro cent av kvinnorna födda 1949-1969 hade ingått sitt första parförhållande före 24 ars ålder. Därför har min undersökning avgränsas till att omfatta kvinnor i åldrarna 19-26 ar.