Psykisk ohälsa bland unga. Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

Denna studie syftar till att studera betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö för psykisk ohälsa bland niondeklassare i Stockholms kommun. Ytterligare en ambition har varit att studera om dessa samband ser olika ut för pojkar och flickor. Vi finner initialt att det finns stora skillnader mellan Stockholms skolor i förhållande till deras sociodemografiska sammansättning, men att denna skillnad inte i lika stor utsträckning avspeglas i skilda arbetsmiljövillkor mellan olika skoltyper. Viss variation i arbetsmiljöförhållanden förekommer dock, mest påtaglig är denna variation i förhållande till den upplevda studieron i skolan. Vi finner vidare att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm, i synnerhet gäller det för utagerande besvär. Det betyder att alldeles oavsett den egna bakgrunden så tenderar elever rapportera fler symptom på psykisk ohälsa om de går i vissa skolor snarare än i andra skolor. Till viss del kan sådana skillnader förklaras utifrån skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö. Vi finner till exempel att flickor i resurssvaga skolor rapporterar färre psykiska besvär än elever i andra typer av skolor och att både pojkar och flickor i resurssvaga skolor rapporterar mer utagerande besvär än pojkar och flickor i typiska skolor dvs skolor som är mer sociodemografiskt starka. Pojkars rapportering av psykosomatiska besvär är tydligare kopplade till brister i arbetsmiljön än flickors, medan flickors rapportering av utagerande besvär är tydligare kopplade till arbetsmiljöförhållanden än pojkars. Att förbättra studieron och stärka elevinflytande samt öka tillgången till stöd från vuxna i skolan är därmed några av de sätt som Stockholms skolor skulle kunna arbeta med för att främja elevers psykiska välbefinnande, i synnerhet i förhållande till elevers utagerande besvär.