Stockholm University
Browse
SRRD_51.pdf (741.17 kB)

I vilken utsträckning har tvåbarns- mödrarna i den svenska fruktsamhetsundersökningen från 1981 fått barnen vid önskade tidpunkter och vad har det betytt för tredjebarnsfruktsamheten?

Download (741.17 kB)
preprint
posted on 2021-03-05, 17:08 authored by Britta Hoem
Syftet med det här notatet är att beskriva vissa aspekter av tvåbarnskvinnornas familjeförhållanden, främst vilken familjesituation de har haft när de fött sina båda barn, och i vilken utsträckning de har uppgivit att barnen kommit på tidpunkter som de själva hade planerat. Vi kommer i detta sammanhang att göra vissa jämförelser mellan kvinnor med olika utbildningsnivåer. Vi kommer också att i det sista kapitlet diskurtera betydelsen av tidpunkterna för de båda första barnens födelse för kvinnornas fortsatta fruktsamhet. Diskussionen kommer bara att röra de tre äldsta kohorterna, då det främst är dessa kvinnor som har hunnit med att få två barn innan intervjun, samtidigt som det är dessa tre kohorter vi har koncentrerat oss om när det har gällt analyser av tredje barnets födelse.
Vi har funnit att det även bland "vanliga tvåbarnsfamiljer" är vanligt att kvinnorna vid intervjun rapporterat att de inte har fått de båda barnen vid tidpunkter som de såg som de mest lämpliga.
Det första barnet kan för tidigt eller var helt oplanerat för ungefär var femte kvinna (22 pct). Speciellt vanligt var detta bland de många kvinnor som var gravida redan när de flyttade samnan med sin man. Ungefär lika många kvinnor (21 pct) tyckte å andra sidan att det dröjde för länge innan de blev gravida första gången, något som började bli vanligt redan efter drygt ett års parförhållande. För det andra barnet var det främst för lång väntetid som rapporterades av kvinnorrna.
Till trots för att merparten av kvinnorna (födda 1936-50) med minst två barn vid intervjun uppgav att de inte hade haft full kontroll över tidpunkterna för när de fått sina barn, är det just dessa tidpunkter som har varit de viktigaste bestänningsfaktornerna för vidaregången till ett tredje barn. De har haft en klart större betydelse än t. ex. social bakgrund, utbildning och sysselsättning. Ju högre ålder en kvinna hade vid första nedkomsten, desto lägre tredjebarnsfruktsamhet. På samma sätt har ett långt avstånd mellan de båda första barnen kraftigt reducerat benägenheten för att få ytterligare ett barn. Eftersom ett långt avstånd mellan de båda första barnen ofta har rapporterats vara en följd av att kvinnorna blivit gravida senare än de egentligen önskat, har vi i tidigare analyser diskuterat möjligheten av att den mycket låga tredjebarnsfruktsamheten för de med ett långt avständ delvis kunde vara en följd av att dessa kvinnor kunde ha bestående problem med att bli gravida. Vi finner dock inte något stöd för detta vårt antagane i denna analys.

Funding

Center for Demography and Ecology vid University of Wisconsin, Madison

National Institute of Child Health and Human Development Center, Grant No. HD 05876

William and Flora Hewlett Foundation

History

ISSN

2002-617X

Original title

I vilken utsträckning har tvåbarns- mödrarna i den svenska fruktsamhetsundersökningen från 1981 fått barnen vid önskade tidpunkter och vad har det betytt för tredjebarnsfruktsamheten?

Original language

  • Swedish

Publication date

1988-12-01

Affiliation (institution of first SU-affiliated author)

  • 310 Sociologiska institutionen | Department of Sociology