Sysselsättningen under familjebildningsfasen bland svenska kvinnor födda 1936-50

I den här rapporten redovisas hur kvinnorna i de tre äldsta femårskohorterna i den svenska fruktsamhetsundersökningen från 1981 fördelat sin tid mellan betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete under en period, då de byggt upp sin familj. Vi har följt kvinnorna från det att de ingick sitt första parförhållande till de blivit tvåbarnsmöftrar. Rapporten innehåller en ganska detaljerad dokumentation av sysselsättningsbeteendet två månader efter första sammanflyttningen och femton månader efter första resp andra barnets födelse.

I våra analyser har vi starkt efter gemensamma egenskaper hos kvinnorna, som kan ge signaler om vad som har varit viktigt för hur respondenternas yrkesaktiva liv utformat sig. De egenskaper vi har kunnat beakta är vissa faktorer tillknutna respondenternas uppväxt liksom deras utbildning och sysselsättning ända sedan de slutade skolan samt åldern när de har upplevt vissa centrala de-mografiska händelser.

Det är speciellt kvinnans utbildningsnivå som har haft stor betydelse för hennes yrkesstatus. Ju högre utbildning desto fler förvärvsarbetande och desto längre arbetsdagar bland de förvärvs-arbetande. För olika faktorer knutna till kvinnans uppväxt, som t.ex. den sociala bakgrunden och mammans yrkesaktivitet under. respondentens tidiga barndom, har vi inte funnit någon direkt påverkan på hennes sysselsättningsval, när vi samtidigt har kontrollerat för utbildningsnivån, kvinnans ålder och civilstånd.