Det är nästan ingen skill nad i benägenheten att få ett tredje barn mellan de kvinnor som har förvärvsarbetat (på hel- eller deltid) utan längre avbrott sedan de fick det första barnet och de som har varit hemarbetande större delen av tiden. För vissa grupper av kvinnor tycks dock valet av sysselsättning vara påverkat av deras barnplaner. De som börjar förvärvsarbeta efter att ha varit hemarbetande sedan de fick det första barnet har betydligt längre fruktamhet än övriga förvärvsarbetande, medan de som övergår till att bli hemarbetande efter perioder av förvärvsarbete har en förhållandevis hög tredjebarnsfruktsamhet. I denna rapport redovisas olika sätt att sammanfatta tvåbarnsmödrarnas sysselsättningshistoria, och vi diskuterar betydelsen för det fortsatta barnafödandet.
Funding
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Riksbankens Jubileumsfond
Delegationen för social forskning
History
ISSN
2002-617X
Original title
Sysselsättningshistoriens betydelse för tvåbarnsmödrars fortsatta barnafödande bland Svenska kvinnor födda 1936-50
Original language
Swedish
Publication date
1987-01-01
Affiliation (institution of first SU-affiliated author)
310 Sociologiska institutionen | Department of Sociology