SRRD_1984_20.pdf (1.72 MB)

The influence of social background on childbearing and marriage formation among Swedish women in con­sensual unions: Cohorts born 1936-60

Download (1.72 MB)
preprint
posted on 15.01.2021, 17:18 by Eva Bernhardt
Ogifta barnlösa kvinnor som flyttar samman med en partner i sitt första informella samboende uppvisar systematiska skillnader i sitt beteende beroende på social bakgrund.
Dessa beteendeskillnader tyder på att ogift samboende har, eller åtminstone har haft, delvis olika innebörd för kvinnor med olika social bakgrund. Grovt sett kan man urskilja tre olika huvudmönster. Det första skulle kunna sagas innebära att ogift samboende jämställs med det traditionella äktenskapet i så måtto att det ses som en naturlig ram for barnalstring. Parbildning, vare sig denna är legaliserad genom formell vigsel eller ej, är liktydigt med att vilja skaffa barn. Det andra huvudmönstret skulle innebära att man ser ogift sambo,ende som en form av "proväktenskap" där barnalstring inte har någon plats. Man flyttar samman utan att gifta sig för att se "om det fungerar". Dess:a "proväktenskap" är som regel inte särskilt långvariga - om de fungerar gifter man sig, annars flyttar man isär. Den tredje varianten består i att betrakta ogift samboende som en ny livsform. Man flyttar samman, inte i avsikt att relativt snart gifta sig och/eller skaffa barn, utan för att helt enkelt bo tillsammans i ett barnlöst parförhållande som, om det fungerar, kan bli ett ganska långvarigt tillstånd.
Samboende som ram för barnalstring har mest funnits bland arbetardöttrar, framför allt döttrar till ej facklärda arbetare. Samboende som proväktenskap har mest förekonnnit bland lantbrukardöttrar och döttrar till hogre tjänstemän, medan döttrar till mellantjänstemän i större utsträckning än andra verkar ha betraktat informellt samboende som en ny livsform.
Denna bild gäller kvinnor födda 1946-55, dvs. de kvinnogenerationer som inträdde i vuxen ålder efter den moderna preventionens genombrott i mitten av 60-talet.
En analys av kohortutvecklingen bland samtliga kvinnogenerationer som SCBs fruktsamhetsundersökning omfattar, dvs. kvinnor födda 1936-60, visar att oavsett social bakgrund så har informellt samboende kvinnor i varje ålder blivit allt mindre benägna att ta steget in i äktenskapet. Denna förändring verkar ha gått snabbare bland tjänstemannadöttrar än bland övriga kvinnor. Dessa kvinnor utmärker sig också genom en större benägenhet att flytta isär från ett informellt samboende innan de hunnit gifta sig eller få barn.
Såväl arbetar- som tjänstemannadöttrar och döttrar till lantbrukare och egna företagare uppvisar dock ett mönster av sjunkande giftermålsbenägenhet och stigande isärflyttningstendens.
Däremot skiljer sig utvecklingen rätt så markant när det gäller benägenheten att föda barn som ogift samba. Tjänstemannadöttrar som flyttar samman med en partner i ett informellt samboende visar mycket liten benägenhet att föda barn inom detta samboendeförhållande. Deras barnfödandeintensiteter ligger på en stabil och mycket låg nivå over alla fem födelsekohorterna. Arbetardöttrar har en ungefär dubbelt så hög benägenhet att föda barn som ogift samba och deras barnafödandeintensiteter ökar från kohort 1 till 3, dvs. kvinnor födda 1936-40 respektive 1946-50.
Bland arbetardöttrar födda under 50-talet sjunker barnafödandeintensiteterna något, framför allt under det första halvåret efter sammanflyttningen. Kanske denna utveckling kan ses som ett tecken på att 70-talets stora ansträngningar att förbättra preventivmedelsrådgivningen till de unga nu också fått effekter bland flickor ur arbetarmiljö.

Funding

Stockholm University

History

ISSN

2002-617X

Original title

Den sociala bakgrundens betydelse för barnafödande och giftermål inom informellt samboende bland Svenska kvinnor födda 1936-60

Original language

Swedish

Publication date

01/10/1984

Affiliation (institution of first SU-affiliated author)

310 Sociologiska institutionen | Department of Sociology

Licence

Exports