Tredjebarnsfödslar bland svenska kvinnor födda 1936-50

Det har varit en klar nedgång i benägenheten att få ett tredje barn bland tvåbarnsmödrar födda 1936-50. De två bakgrundsfaktorer som har haft störst betydelse för huruvida en tvåbarnmor också fått ett tredje barn är avståndet mellan de två första barnen och hennes ålder när hon fick det första barnet. Ju kortare småbarnsperiod en kvinna har haft desto större är sannolikheten för att hon också fått ett tredje barn, speciellt om hon fick det första barnet i ung ålder.

Man är van vid att söka förklaringar till den senaste fruktsamhetsnedgangen bland sociala och ekonomiska variabler, som t.ex. kvinnans ökade utbildning och högre förvärvsfrekvenser. Vi är därför ganska förvånande över att de två demografiska variablerna ovan har haft så stor betydelse, när vi samtidigt beaktat förklaringsvariabler av denna karaktär. Vi har emellertid inte funnit att kvinnornas ökade förvärvsfrekvenser har haft någon dominerande betydelse för nedgången i tredjebarnsfödslarna. De hemarbetande tvåbarnsmödrarna har visserligen högre fruktsamhet än de förvärvsarbetande, men skillnaderna har minskat betydligt t.o.m. under den förhallandevis korta tidsperiod som vi har har kunnat undersöka. De förvärvsarbetandes fruktsamhet har legat relativt konstant, medan det är de hemarbetandes som har sjunkit. Å andra sidan kan man inte bortse från att bl.a. förändringen i kvinnornas sysselsättningsmönster kan ha haft en stor indirekt betydelse genom att den bidragit till en ändring av värderingarna och normerna kring barnafödandet i riktning met en ytterligare förstarkning av tvåbarnsidealet.